Landskronas kommunfullmäktige den 4 april 2016, en orättvis betraktelse

Måndagens kommunfullmäktigesammanträde i Landskrona bjöd på långa debatter om ekonomi samt ett bråk om kommunens planerade vägbygge i Karlslund. Detta kan man förstås läsa mer om i lokalpressen. 

Här kommer en kort "orättvis betraktelse" om hela tillställningen, från mitt vänsterperspektiv. 

I sedvanlig ordning var kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg en av de centrala aktörerna på mötet, som vanligt ivrigt påhejad av Sverigedemokraternas starke man, "oppositionspolitikern" Stefan Olsson. Samt stundvis faktiskt också av någon åsiktsfrände från de egna leden. 

Mötet ägnade nära 2 timmar åt diskussionen av 2 interpellationer -  som egentligen gick ut på samma sak: finns någon plan om ekonomi hos de starka männen i Stadshuset eller inte?- men församlingen hann också behandla  årsredovisningarna för 13 kommunala bolag. 

Dessa klubbades i snabb takt utan någon som helst diskussion. Ett påpekande av vänstern att det kändes på något sätt otidsenligt att exempelvis Landskrona stadsutveckling AB är ett bolag med 1,5 välbetalda manliga anställda (som kostade bolaget den blygsamma summan 2 743 053 kr.) som styrs av en styrelse bestående av 10 män och 0(!) kvinnor väckte knappt någon reaktion. 

Kvällen avslutades med diskussionen av en ny arbetsgivarpolicy för Landskrona stad. Vänsterpartiet ville understryka att Landskrona stad som arbetsgivare ska verka för attraktiva arbetsvillkor och yrkade på följande tillägg:

”Landskrona stad eftersträvar att skapa goda arbetsvillkor för samtliga anställda. Ofrivilliga deltidstjänster, delade scheman och bemanningsplaner som riskerar att öka tidspress och stress bland de anställda ska i största möjliga mån undvikas.” 

Inte helt oväntat fick yrkandet tummen ner av L, M, SD och MP. Lustigt, eftersom andemeningen ändå inte skiljer sig så där jätteradikalt från Arbetsmiljöverkets nya Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Men, men,  vad kan man vänta sig av den oheliga allians som styr Landskrona?!
Fast vi fick i alla fall cred från socialdemokraterna. Alltid nåt. 

Vad nu då? Jo, undertecknad med kamrater får hämta sig och så fortsätter cirkusen den 25/4-2016.

Vill du bidra till cirkusprogrammet? Hör av dig till landskrona@vansterpartiet.se och skicka ett medborgarförslag!

Avslutningsvis en bild på några sovjetiska hockeyspelare. För sköjs skull.

Stå upp för din förort

Jag läser en artikel i DN som beskriver en process som känns igen här i Landskrona - stadens förorter tillåts förvandlas till sociala öknar eftersom, så lyder tesen i artikeln, kommunpolitikerna "tappade förtroendet för planering". 

Vete fan. Här i härliga Landskrona händer det här definitivt med flit: stadsdelar i Landskrona där folk med "låg skattekraft bor" skall förvandlas till sociala öknar. Landskronas framtidsdiskussioner kretsar uteslutande kring "attraktiva" och förstås havsnära nya bostadsområden. Det var så på sossarnas tid då Nyhamn byggdes. Det är så idag. Torkild Strandberg och hans stödpartier SD, M och MP går dockl längre än S. De stämplar hela Norrestad helt enkelt som "oattraktivt" och stadsdelens invånare i stort sett som icke önskvärda. 

Och det märks i kommunalpolitiken. Kommunens pengar går till bygget av Norra Bostahusens nya villakvarter. I Norrestad fick kommunägda Landskronahem ägardirektiv som har medfört att hyreslägenheter har rivits för att göra tillgången till dem sämre.

Rivningen av lägenheter på Emaljgatan.

Socialdemokraternas gamla hyrespolicy har skärpts ännu mer för att göra det omöjligt för en stor grupp människor att få ett eget tak över huvudet. I konsekvens främjas en svart marknad för andra- och tredjehandskontrakt på lägenheter och trångboddhet.
Ett skolcentrum har tömts på verksamhet och ska snart jämnas med marken. Allmännyttans lägenhetsbestånd kan dessutom komma att säljas ut - för att samla ihop det kapital som behövs för att (lyx-)renovera någon annanstans.
Det placeras dessutom just nu alltfler ensamkommande ungdomar i ett område där det inte finns så mycket annat att göra än att promenera runt eller måhända sparka boll på en lagom försummad bollplan. Snacka om att provocera ännu mer sociala problem.

Sammanfattningsvis stinker det här klassföraktet, låt oss se till att bekämpa det.

Demokratins grindvakter

2014 års statliga Demokratiutredning kom nyligen fram till att det behövs fler möjligheter för medborgarna att påverka politiken direkt. 

I utredningen påpekas att valdeltagandet sjunker bland vissa befolkningsgrupper. Samtidigt minskar de politiska partiernas medlemskap och det kan också konstateras att ojämlikheten inom kommunalpolitiken ökar.

Demokratin som vi känner till den kan med andra ord komma att urholkas om vi inte klarar av att återskapa tilltro till den, exempelvis genom att sänka tröskeln till medborgerligt engagemang i politiken. 

I den senaste demokratiutredningens slutrapport SOU 2016:5 ”Låt fler forma framtiden” föreslås därför bland annat att enskilda individer ska kunna påverka politiken direkt mellan valdagarna.

Demokratiutredningens resultat publicerades i januari i år – då hade Landskronas kommunfullmäktige nyss hunnit rösta nej till Vänsterpartiets förslag att införa möjligheten att lämna medborgarförslag i Landskrona.

I Landskrona, en kommun där valdeltagandet i kommunalvalet 2014 låg hela 12-14 procentenheter under deltagandet i Lomma eller Vellinge, var socialdemokraterna rörande överens med sina borgerliga och sverigedemokratiska kollegor om att det inte behövs mer medborgarinflytande.

Kan det bero på okunskap? Min vädjan till alla er som röstade mot Vänsterpartiets förslag att införa medborgarförslagsrätten i Landskrona: Läs i lugn och ro SOU 2016:5 och begrunda. Ni kanske kommer till bättre insikt.

Fast jag tror att Landskronapolitikerna helt enkelt är nöjda med sakernas tillstånd här. De är ju grindvakter åt folkviljan i hela 4 år och det känns kanske tryggt - för dem.

Det rimmar illa med min egen vision om att bo och verka i en stad där medborgarna faktiskt bjuds in att diskutera och påverka politiken. Varje dag på året och utan att behöva knacka på hos ointresserade lokalpolitiker. Även mellan valdagarna.

Min motion om medborgarförslag har alltså röstats ner, det får jag ju acceptera. Men för att sänka tröskeln till medborgerligt inflytande åtminstone en smula ändå, så kommer jag framöver lämna in så många motioner som möjligt som har sitt upphov utanför kommunfullmäktige.

Det är ett pyttelitet steg mot mer folkligt inflytande. Men i alla fall ett steg. Först ut var en motion om ”Tidiga integrationsinsatser” från ett politiskt parti som saknar eget mandat i Landskronas kommunfullmäktige. Ytterligare två förslag från privatpersoner lämnas in inom kort. Och fler ”medborgarmotioner” lär det bli innan september 2018. 

Henning Süssner Rubin

Den här texten finns f.ö. i lätt ändrad form också på http://www.landskronadirekt.com/planket/. Och så får vi snart se om Helsingborgs Dagblad befinner den värdig för publicering på "Min Mening" (Prognos: knappast.)

Snart också i Landskrona? (Graffitivägg) :-)

Medborgarinflytande versus "synpunktshantering"

Landskrona är en stad som imponerar på många sätt.

En (ohelig) allians bestående av Liberalerna, Moderaterna, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna har under flera års tid jobbat för ett "vägval Landskrona" som går ut på att bygga nytt nära havet för rikt folk och sanera bort sociala problem i centrum. 

Samma gäng sätter också hopp på "Europaspåret", drömmen om en ny fast förbindelse mellan Danmark och Sverige som ska gå via Landskrona. På så sätt ska Europas påstådda geografiska centrum äntligen få ligga mitt i centrum, fast på riktigt.

Vänsterpartiet har däremot velat se en utveckling av hela staden - Stadshuspolitikerna glömmer nämligen i farten ofta av att det redan finns många människor i Landskrona, fast lite utanför centrum och lite längre bort från Norra Borstahusen. Människor som skulle kunna delta i utvecklingen av staden, om de bara fick.

Men det får de inte.

Det är på sätt och vis inte konstigt att många människor i Landskrona känner ett utanförskap som bland annat yttrar sig i ett mycket lågt valdeltagande: I Landskrona stad fattas slentrianmässigt många politiska beslut som är bristfälligt förankrade bland allmänheten. Det finns en rad exempel på beslut i nämnder och kommunfullmäktige, där medborgar- och/eller brukarperspektivet var av mycket underordnad betydelse. 

I Landskrona som inte är särskilt stor, vare sig geografiskt eller till befolkningsantalet, borde det dock egentligen vara enkelt att motverka den här trenden. Vänstern har därför föreslagit att släppa in så många medborgare som möjligt i formella beslutsprocesser och ge alla Landskronabor möjlighet att lämna medborgarförslag till kommunfullmäktige.

Det blev dock tummen ner. 

Ovan nämnda gäng, L/M/SD/MP, vill förstås kunna köra på med sitt "Vägval" utan störande moment som medborgare med åsikter. Sossarna tyckte, så vitt jag förstod, att de redan driver precis alla frågor som är bra för medborgarna. Så varför ska medborgarna själva har någon talan? Konsekvensenligt så röstade de också emot förslaget.

Också förslaget att inrätta ett medborgarråd bestående av representativt utvalda Landskronabor, exempelvis enligt den modell som Malmö har utvecklat, dissades. Ett sådant råd skulle ha kunnat vara ett bra sätt att förankra sådana beslut som folk annars brukar få reda på först när de i princip redan är klubbade. Men nix.

Vårt förslag att varje förvaltning ska ta fram en egen handlingsplan för att förbättra medborgar- och brukardialogen inom respektive förvaltnings ansvarsområde, antogs däremot. Men det lär inte spela någon roll. Individ- och familjenämnden menar exempelvis och mycket talande i sammanhanget att någon sådan handlingsplan inte behövs: kommunen har ju deltagit i en enkät om medborgarinflytande som Sveriges kommuner och landsting har gjort. (Verkligen imponerande!) och att det går att lämna "synpunkter" direkt på webben.

Mycket riktigt så kan alla här i Landskrona lämna in synpunkter via hemsidan: "Den person som lämnar in en synpunkt får ange vad det är för typ av synpunkt. När synpunkten har hanterats så ska ärendet avslutas." hette det talande i den kommunala kommunikationsavdelningens senaste nyhetsbrev. 

Att "hantera synpunkter" innebär dock tyvärr inte att de skulle tas på allvar eller leda någonvart, men det förs i alla fall statistik över dem. Alltid något!

Ledsen Stadshuset, men jag tycker inte att min rätt som medborgare att skicka en synpunkt som blir en siffra i en statistik över inlämnade synpunkter är en särskilt imponerande insats för fördjupad lokal demokrati. 

Jag är också rätt så trött på att kommunpolitiken i Landskrona är så pass insnöad: De som styr prioriterar luftslott som Europaspåret och utsikten att Landskrona med lite tur och Guds och havets hjälp snart har ungefär samma befolkningsstruktur som Staffanstorp eller Bjärred. Påhejade av SD som ibland låter mer ivriga än självaste Torkild Strandberg i sammanhanget. Det stora oppositionspartiet är sig själv nog och klagar mest över att det inte längre är de själva som får hålla i taktpinnen.

Det lilla oppositionspartiet då, Vänsterpartiet? Vi har också våra käpphästar ("Satsa mer på Norrestad!") och är säkert också lika självgoda som alla de andra, utifrån sett. 

Det hade därför varit väldigt bra för demokratin i Landskrona om fler röster tilläts äntra den kommunalpolitiska scenen. Sådana oberoende röster behövs, de skulle kunnat berikat det politiska livet i staden. De skulle kunna ha bidragit till att fler människor orkar bry sig. De skulle kunna ha lett till projekt som kanske hade kunnat samla hela kommunfullmäktige - det finns ju många bra förslag som egentligen inte behöver ha någon ideologisk hemvist på den politiska höger-vänsterskalan. 

Men nej. Sådana röster, medborgarnas röster är inte välkomna. Eller ju, de är välkomna om folk bara har "synpunkter", men inga krav - och ingen rätt att dessa synpunkter någonsin tas på allvar. Medborgarförslagsrätten hade medfört att alla har en rätt på en ändamålsenlig "beredning". 

För att ändå skapa lite utrymme för fördjupad demokrati i Landskrona kommer jag därför gladeligen lämna in medborgarförslag  - ty när jag sätter min underskrift under dem så blir de plötsligt "motioner",  därför att jag är kommunfullmäktigeledamot. På så sätt tvingas politiken befatta sig med dem - och det gör att de får ett forum, de noteras plötsligt av lokala media, de blir föremål för diskussion. 

Först ut är en motion om tidiga integrationsinsatser, dvs språkundervisning och praktikplatser för nyanlända utan svenskt personnummer som idag står helt utanför SFI-systemet och Arbetsförmedlingens ansvar. Fler sådana "medborgarmotioner" är på gång. Och alla ni som läser det här är uppmanade att lämna in ännu fler. 

Vad kan man då motionera om? Precis allt du kan tänka sig - så länge det handlar om något som kommunen kan och ska göra. Så var kreativa och hör av er, enklast genom att klicka här.